Disclaimer

All content on this blog is fictional and any resemblance with actual events are purely coincidental. When you choose to read this blog you also agree to not get offended or try and use any content to defame me as a person or anyone connected to me. If you cannot commit to this agreement you are violating the agreement you agreed to by reading this blog. I repeat that by the act of reading this blog you are committing to this agreement of not getting upset or using content in a way that could be considered an act of aggression. If you cannot follow this agreement I urge you to not read this blog.

måndag 8 oktober 2018

Förstår Jag Narcissism?

Det känns som jag förstår det där med narcissism, sen inser jag att jag inte gör det. Alls. Igen så har jag litat på fel person. Trott hon var "min vän" och anförtrott mig. Narcissister blir sura på dig om du kritiserar eller "rättar" dem på något vis. Så då går de på dig på det som är din ÖMMASTE PUNKT. Fullkomligt försöker förkrossa dig. Sen GÅR DE UT medan du pratar med dem. Du tittar upp och märker att det gått. Så kallat "hit and run". Så nu undrar jag... Är den inneboende egentligen en narcissist? Hon skryter hela tiden. Hon kommer från en sjukt dysfunktionell familj. Hennes båda barn vägrar prata med henne och hon vägrar ta kontakt med dem och försöka läka deras relation. Något jag ALLTID kommer göra med mina barn, hur dum de än tycker jag är. 🤣 
 
Det får de göra, för jag älskar dem ändå! Jag har ju länge misstänkt att min man, eller numer fd man, har lite lätta narcissistiska drag. Han är kontrollfreak, besserwisser och så ignorerar han mig när jag pratar med honom väldigt ofta. Lite demonstrativt. Stirrar ner i mobilen och ser mycket upptagen ut. Samtidigt slutar jag alltid vad jag än gör om han vill prata. Jag försöker alltid ge honom den feedback jag önskat. Men han är rätt snäll ändå och det är mest som han är småsur och putt när han gör något knasigt. Fast han lät den här kvinnan flytta hit utan att ens diskutera det med mig. Vi äger huset tillsammans. Han nämnde bara att vi kanske skulle hyra ut ett rum, men sen sa han inget mer om att han hyrt ut det eller när hon skulle flytta hit. Tur jag frågade och fick veta, alltså. 
Det känns som han bett henne bo här för att han ska ha en kompis här, som han är trevligare mot än mig. Han vill dock inte att jag ska flytta och vi har varit "vänner" så länge utan att vara ihop att det känns som syskonskap nästan. Jag kände heller inte till att den här kvinnan ens fanns, fast de varit vänner sen 1999. Men det är som allting annat inget jag kan bevisa. Jag har förstått att hon anser att jag "inte lyssnar" på mitt ex. Att han berättar saker för "tröga mig" och jag hör inte på. Så allting började idag med att jag sa det var narcissistiskt att hävda du berättat nått redan och sen vägra berätta när den andre säger den inte vet. Hon ansåg det var jag som skulle lyssnat bättre, fast jag inte ens minns han någonsin sagt detta till mig. Helt rubbat. 
Jag börjar snart klättra på väggarna här. Jag trodde vi var vänner och plötsligt hoppade hon på mig för något hon helt stöttat för två månader sen! Då bara jag frös till is!!! Det är ju så narcissister gör. Mitt i ett samtal om EN SAK attackerar de dig för något helt irrelevant och sätter in dolken. Något vi skrattat åt tillsammans tog hon plötsligt och sa de mest sjuka saker om mig till. För två år sen blev jag traumatiserad av något jag kallar narcissist, efter han plötsligt gjorde något liknande. Ena stunden pratade vi om allt och jag trodde han var min vän och att VI empaterade med VARANDRA. Plötsligt hånade han mig för exakt samma saker han nyss tyckt varit fel och dumt och tråkigt. Häcklade mig! Den här mannen har samband med det den inneboende nu häcklade mig för. 
Jag trodde hon förstod hur jobbigt det där som hände för två år sen var. Hur sjukt det var att ena stunden var allting bra. Jag pratade med olika personer och vi var vänner. Plötsligt blev jag hotad, förlöjligad, häcklad för ingenting. Hon häcklade mig nu ikväll likadant. Samma sjuka beteende, kände jag. Så verkligen... Jag tror inte jag förstår det där med narcissism ändå. För jag skulle ALDRIG kunna göra så mot henne eller mot någon annan. Ge mig på det jag vet sårat dem. Häckla dem för deras sorg och smärta. Jag är fortfarande chockad. Jag trodde vi var vänner och plötsligt vänder hon sig emot mig bara för att jag tycker man ska svara när någon frågar. Inte fräsa "det har jag ju sagt 100-tals gånger till dig" när det är för sent, istället för att när man blir tillfrågad bara svara. 
Allting ordnade sig iallafall och det var inte för sent, som tur var. Men han hade pratat om saken med den INNEBOENDE, den här kvinnan, inte med mig. Det var en ren tur hon nämnde det och jag började nysta upp saker och fixade så allt ordnade sig. Sen hoppar hon på mig! Jag som hade skickat glatt budskap om att det ordnat sig. Det är ju narcissistiskt att inte svara, att säga "det har jag sagt 100-tals gånger", när det dessutom inte är sant. Jag har inte ett enda minne av att han alls sagt det. Hon - den inneboende - helt klart verkar tro jag ljuger. Jag spyr på min boende situation nu. Jag vill hon flyttar, men han är ju den som drog hit henne. Jag önskar han låtit bli. Vet inte ens varför. Han hade råd att betala räkningarna med FYRA BARN och många fler djur än nu. 
Jag har ärvt massor av pengar och betalat av hans skulder, hjälpt honom med ny bil och ger honom pengar till ditt och datt. Så varför måste han dra in henne hit? Hon bor i mitt rum också, så jag fick flytta. Mitt favoritrum med kakelugnen jag planerat renovera upp nu när barnen blev vuxna. Jag hoppas på hennes "Stora Kärlek", som dök upp förra månaden. Att han tar henne härifrån. Hoppas det. <3 Sen hoppas jag mitt ex slutar vara så sur på mig för att jag ville ha en pojkvän för två år sen. Han hade ju själv gjort slut 2010 och sa det var ok om jag ville det. Sen dess är alla konstiga runt om honom. Allt jag gör är fel. Hans föräldrar är underliga. Somliga andra släktingar har unfriendat mig på FB. Jag vet inte varför. Om det är han eller andra som förtalar mig, men helt klar pågår nått. 
Och så det här med att den inneboende helt klart uppvisar samma sjuka. Jag orkar inte. Hon tror inte heller på chemtrails, autism orsakat av vaccin, och en massa andra saker jag inte orkar förklara för henne. Hon har nämligen alltid rätt och påstår hon har 160 i IQ, jobbat överallt och kan allting. Jag undrar om hon ljuger om det mesta? Ingen aning. Mitt ex verkar iallafall beslutsam att hon ska vara här. Han verkar ha gjort allt för att vinna hennes förtroende sen den dagen jag nämnde att jag ville ha en pojkvän. Så kanske nån hämnd från honom? Men... Det var ju HAN som gjorde slut. Svär att han till andra säger något helt annat. En lika sjuk historia som den han sa 1999. Den sanningen är tydligen också något jag INTE får försöka ta reda på, fick jag veta av den inneboende. Det får jag inte nysta i. 
De är som TROLL. De vill inte du ska skina nån lampa på dem. Jag vet inte. Det snurrar i mitt huvud. Är vi alla lite narcissister, kanske? Är det JAG som är narcissisten för att jag sörjer krossade relationer? För att jag älskar 100%? För att jag gjorde allt för att det skulle funka med mig och barnens far? För att jag inte bara släpper och skaffar en ny karl, som den inneboende plötsligt hävdade jag skulle göra. Jag som så tydligt sa till henne imorse jag INTE vill ha någon karl alls längre. Att det infallet gick över. Att jag insåg jag bara velat bli vän igen med nån från det förflutna och sen gick allt åt helvete med honom igen. En sista chans fick han. Nu vet vi ju han är nån slags narcissist. En COVERT, tror jag. Vet inte. Men feg och opålitlig. 
Sa jag skulle vara hans flickvän och jag trodde allt var bra. Alla vänner igen. Sen rygghögg han mig och det sörjer jag. Men fick veta att det var fel, av den inneboende och andra med åsikter om mitt liv. Samtidigt kan de älta helt nya människor, de INTE ens är kära i, som ringaktat dem. Länge. De kan älta länge. Jag ältade inte ens han som våldtog mig. För jag var inte kär i honom och det gav mig inga fysiska men. Bara lite sårad stolthet. Så jag talar aldrig om det. Är inte kränkt eller sårad av det. Har aldrig hämnats. Men den man verkligen är kär i svider det när han sviker. Hon vet det och sen gav hon sig på mig sådär nyss. Häcklade mig för att "inte släppa taget". Det är bara att du gör det, sa hon. Jag tycker DET är narcissism. 
Hon har inte slutat älta nån snubbe från förra året hon INTE var kär i, som kränkte hennes ego. Sen häcklar hon mig för att jag sörjer att min stora kärlek svek mig, när han fick sin sista chans. Hennes stora kärlek kunde hon aldrig släppa, sa hon nyss till mig!!! Han kom tillbaka. Efter 40 år!!! Så häcklar hon mig för att sörja 2 år senare - eller nästan. Det har inte gått så lång tid ännu. Jag fick tillbaka honom, fick honom. Han blev min. Vi var ihop. Sen svek han. Jag blev hotad, skrämd, skämd, hånad, ljugen för av FRÄMLINGAR. Hon har ingen empati. Hon har sagt det att hon har 0 i EQ. Japp, så kan det vara. Hon säger hon har Asperger. Men de kan ha empati. Många har det. Min bror, hans fru, mfl har det. De verkar förstå mina känslor. 
Iallafall har de inte försökt göra illa mig, genom att häckla mig. Det här var inte första gången hon gjorde såhär heller. Men nu ännu värre än förra gången, som var värre än förra. Osv. Jag önskar jag förstod, men det gör jag inte. Varför gör nån såhär mot en annan? Det är mitt hus också. Jag lät henne bo här. Hon har skojat om att aldrig flytta för mitt ex skrev inget kontrakt. Jag mår illa. Jag trodde han garderat sig, men jag misstänker han inte gjort det. Naiv. Hon kan juridik. Hon tror hon är smart. Charmig. Tänk om HON är narcissisten? En skojare? Nån som spelar sjuk, offer, sen är smart? Jag vet inte. Nu fick jag nog paranoia. Det är så svårt det här med narcissismen. Det handlar förstås om EGO. Så om du ska ha poäng för saker du häcklar andra för, då är du narcissistisk. Häcklar du kärlek, trohet, tålmodighet hos ANDRA, medan du ska ha poäng för samma sak. Ja, dåså...

Angelica Riverland - Sagoland Poesi 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar