Disclaimer

All content on this blog is fictional and any resemblance with actual events are purely coincidental. When you choose to read this blog you also agree to not get offended or try and use any content to defame me as a person or anyone connected to me. If you cannot commit to this agreement you are violating the agreement you agreed to by reading this blog. I repeat that by the act of reading this blog you are committing to this agreement of not getting upset or using content in a way that could be considered an act of aggression. If you cannot follow this agreement I urge you to not read this blog.

måndag 12 augusti 2013

Skurkadvokater

Ibland händer det märkligaste uppfyllandet av en önskan eller förutfattad mening man kan tänka sig. Vi har alla lärt oss att vi inte kan få det vi önskar oss, utan vi måste själva få det att hända. Verkligen? Och sen lär vi oss att vi inte får lita på vårt första intryck eller känsla när vi hör något så litet om någon att vi omöjligt, rent logiskt, kan komma till några slutsatser runt detta överhuvudtaget. Verkligen?

Önskningar går i uppfyllelse!

Ändå händer det hela tiden att önskningar uppfylls, utan att man själv gjort någonting för att så ska ske mer än att bara låtit saker ha sin gång. Det är därför uttrycket "beware of what you wish for, it might come true" (akta dig för vad du önskar dig, för det kan bli sant) finns. Minns inte om något liknande svenskt uttryck finns, men det uttrycket säger klart och tydligt från att våra önskningar kan och kommer att uppfyllas så vi måste akta oss för VAD vi önskar så resultatet inte blir katastrofalt. Inför en rättegång önskade vi oss boven en riktigt gammal, fet och ful advokat och helst någon helt klart osympatisk typ. Helst av samma kön som vår egen unga, smala och vackra advokat. Vi gjorde en liten "önskelista" och resultatet blev att vi fick EXAKT det. Faktiskt var advokaten så osympatisk att ordföranden rynkade på ögonbrynen av illa dolt äckel när boven hade fantasisummor som krav på sina åsamkade "skador" efter hans eget överfall. Skador han kan ha fått när som helst efter det överfallet och fram tills han till slut lät kolla den här skadan många månader senare. Något bevis på att han faktiskt åsamkat sig skadan under överfallet fanns inte. Ordföranden såg så chockad ut så vi började fundera runt vem den där advokaten egentligen är. Som jag sa gjorde hon ett obehagligt intryck och har säkert aldrig haft en vacker dag i sitt hela liv. Hennes kroppspråk och hela manér mot sin psykopatklient fick mig att tänka på en psykopatmorsa med sin lilla psykopatunge. Jo då, bråkstaken hade fått omdömet "psykopat" ifrån socialen som haft hand om honom sen 13-årsåldern. Varje försök att få hem honom till sin mamma och syskon slutade med att de bönade om att slippa honom. Syskonen var livrädda för honom. Han var så klart lögnaktig och genomfalsk att det var lätt att inse bara en redan omoralisk advokat kunde bringa sig själv till att hjälpa honom att angripa sitt offer som den här advokaten gjorde. Kvällen före rättegången skickar kärringen in ett krav på över 200 tkr på en skada som det alltså inte finns några bevis på att han skulle fått under hans eget överfall på någon annan. En skada som kostar 30 tkr att helt reparera. Samtidigt som HANS offer fått sitt utseende förändrat och kanske krävs det plastikoperationer för betydligt mer än 30 tkr för att rätta till felet. Att skicka in en sån här sak kvällen FÖRE en rättegång, som man väntat på i nästan 4 månader visar på en oerhört falsk och manipulativ taktik. Ingen hinner kolla upp de här uppgifterna eller om skadan kan ha uppkommit under den långa tid som gått sen överfallet. Beviset var att gärningsmannen påstod sig sagt sig ha "ont i örat" efter slagsmålet, men något fel på örat mer än ett pyttelitet skrapsår såg inte rättsläkaren.

Orättvis fajt!

Vi visste redan vad advokaten heter och att hon har sin "firma" i Markaryd. Eftersom vi har en pågående arvstvist vill vi ju inte ha den här skurkadvokatens byrå som boutredare, så vi kollar upp henne och ser då att den här byrån, och advokaten, bär samma namn som den nu ökände boutredaren som lurade över miljonen från ett par dödsbon och blev fälld i Växjö och blev satt i kurran på 2 år. Ett stort spektakel för ett par år sen och helt klart måste den här advokaten vara nära släkt eller troligtvis äkta maka till den boutredande svindlaren. Så inte nog med att vår önskan om en ful och obehaglig advokat åt brottslingen, utan även vår känsla av att det här var en skurkadvokat med låg moral besannades. För om de två drev förra firman ihop, vilket är troligast eftersom de har samma efternamn och verkar från en firma ifrån samma lilla samhälle, är det svårt att tro att den ena inte delade den andras usla etik. Det är synnerligen otroligt att de inte står nära varandra som varande advokater båda två, samma efternamn och från samma plats. Chansen att de är orelaterade är så minimal att vi dragit slutledningen att den här advokaten vi hade obehaget att se i arbete måste vara nära relaterad till den skurkiga boutredaren. Hon häcklade vår förut så glada och söta gosse för att han numer slutat umgås med alla sina gamla vänner för att de är i stan och fått sitt ansikte vanställt. Hon häcklade den söta lilla invandrarpojken som kom till hans räddning och försökte avstyra anfallet. Hon häcklade alla föräldrar i världen som hoppas på att någon ska komma och rädda deras barn när de blir attackerade av våldsamma psykopater på väg hem ifrån sina kompisar eller skolan. Hon gör det med varje överdriven taktik mot offren, genom sina motanmälningar, anmälningar av räddaren, påhittade skador med skyhöga skadestånd och hela sin likgiltiga, ointresserade attityd gentemot varje ord som hennes klients offer yttrar runt sina fysiska och psykiska skador efter överfallet. En sån skurkadvokat, som är beredd att skydda gärningsmän och göra om dem till offer, har säkert inget emot att ha ihop det med en annan skurkadvokat, som är beredd att stjäla ifrån människor som nyligen förlorat en kär nära anhörig och inte själva orkar kämpa sig igenom ett arvsskifte, utan är villiga att betala en hög summa åt en advokat för jobbet.

Ett ondskefullt odjur!

Jag har inte skrivit mycket här om det skifte som vi haft pågående ett längre tag nu. Precis innan det överfall jag talar om ovan hände hade hon som utnämnt sig som självpåtagen skiftare i vår familj haft en mäklare på fastigheten och fått den utvärderad. Givetvis fick vi andra aldrig namnet på den här märklaren, men hon gjorde ett låtsat utfall att hon inte ville bli anklagad för jäv, så vi borde också ha kontakt med honom. Lättare sagt än gjort när hon vägrade ge mig namnet. Kanske gav hon någon annan mäklarens namn, men jag fick det inte när jag genast sa att jag tyckte mäklaren skulle ha kontakt med oss alla. Naturligtvis insåg jag att mäklaren också måste värdera alla husen på fastigheten, men hon hade bara låtit honom värdera marken. Sen framkom det att hon tänkt sig trolla bort ett hus, som pappa låtit henne låna i 21 år, utan att följa avtalet hon en gång strax efter hans död visat mig. Ett avtal som visade att han ansåg att hon skulle få huset som en del av hennes arvslott för marknadsvärdet. Hon hade konstigt nog lagt in huset som en gammal gåva, vilket ett par av oss syskon tyckte var konstigt med tanke på avtalets formulering. Då påstod hon att avtalet sa det hon tyckte och vägrade visa oss avtalet igen, som bevis på vad hon påstod. Hon påstod en hel massa annat, som att hon aldrig visat två av oss avtalet, fast bara jag hann läsa hela innan hon ryckte bort det. När vi båda kom ihåg händelsen, så ändrade hon sig från att hon aldrig visat mig något till att hon visat mig "något annat" och blev väldigt förbannad och oförskämd. Sen lugnade hon sig och efter den missen låtsades hon att hon aldrig hört att vi var två som sett avtalet. När hon trodde vår bror "glömt" händelsen häcklade hon mig för att "sakna vittnen" till händelsen, men så snart jag tydligen hade ett vittne så struntade hon i vittnet. Den andra brodern låtsades inte heller fatta något. Det beror på den fantastiska förmåga som halva vår familj har att skapa sin egen verklighet genom att helt eller delvis ignorera fakta och det som faktiskt har hänt. Såna har somliga i familjen alltid varit och om man sluppit umgås med någon av dem 99% av året så blir man botad länge nog från deras totala galenskap så man ser hur absurt deras beteende är. Tack för det!

Sanningssägaren blir det Svarta Fåret!

Det var efter jag inte bara mindes var och när jag läst det här avtalet, utan också VAD det sa och sen lyckades få mitt vittne att minnas händelsen och våga berätta för de mycket obehagliga syskonen om saken, som telefonterrorn började. Det var egentligen både mailterror ifrån de där syskonen och sen telefonterror från den tredje familjemedlemmen, som inte har något alls med arvet att göra. Syskonen hade redan meddelat att hon tänkte ljuga och säga att avtalet sa det systern påstod, så det gjorde ju att man inte ville ta den diskussionen. De kör utmobbning- och uttröttningsmetoden för att alltid få oss andra två att lyda. Vi var tre mobboffer innan pappa dog, men nu är vi bara två kvar. Det här körde de alltså igång på full fart EFTER de fått veta att min son blivit misshandlad och allt vad det innebär av läkarbesök, operationer, polisförhör, advokater och oro för rättegången. Det är mitt i den insikten som man förstår att det är en megakurs som pågår. Bråkstaken är redan diagnoserad som psykopat och vad ser jag när jag tittar honom länge och väl in i ögonen, utan att en sekund titta bort hur han än stirrar på mig? Jag ser samma kalla, likgiltiga ögon av absolut ingen hemma som jag ser när jag tittar på så många människor jag känt i mitt liv som helt verkar sakna riktig "mänsklighet". Jag ser min systers ögon i hans ögon. Ögon som säger mig att de aldrig kan ha fel och alltid är offer och oskyldiga. De är de goda och deras ilska är alltid berättigad. Deras indignation, irritation över andras ovilja att tillmötesgå alla deras krav och nycker. Samma skamlöshet. Samma falska urskulder och löften.

Giftspindeln som vill styra allt!

Bovens skurkadvokat säger i sin slutplädering att han hitintills varit känd för att säga en sak och sen göra en helt annan. Hon frågar honom om det kommer bli så nu också och han lovar att nu har han lärt sig sin läxa och kommer aldrig mer dricka, knarka eller slåss. Han kommer jobba på sin praktikplats och sköta sig exemplariskt. Efter att han slagit till en vårdare på det mer slutna boende han varit inskriven på i början av maj, hade han skött sig så perfekt att han två månader senare blivit förflyttad till ett helt öppet boende bara en halvtimmes väg härifrån. Så efter han hotat mörda min son, slå honom sönder och samman, skjuta honom och säkert en hel del till och sen verkligen gjort sitt yttersta att uppfylla sitt löfte så behöver han bara låtsas vara snäll i två månader och sen flyttar de honom nästgårds, utan så mycket som en liten varning. Och sen tycker de att det är konstigt att min pojke vägrar åka iväg någonstans busen kan tänkas befinna sig. Psykopaten vet var vi bor och därför kan han inte ens känna sig säker hemma. Det är just den känsla som såna icke-mänskliga varelser kan få en riktig kick av, om de är våldsamt lagda. Egentligen blir alla psykopater skadeglada, fast alla har olika skador de gläds åt. Den här psykopaten verkar gilla att hota människor och få dem att leva i skräck för att han ska uppfylla hoten. Mot andra är han sen oskyldig och spelar orättfärdigt påhoppad, så pass att han lyckas linda massor av lättlurade människor runt sitt finger. Det var helt tydligt att hans skurkadvokat tagit på sig att agera som hans surrogatmamma och att åklagaren var helt betuttad i det lilla psykot. Åklagaren som skulle vara opartisk i det här helt klara motanmälarfallet - min son hade blivit överfallen två dagar i rad av samma kille och polisanmält honom redan första gången. Men hon agerade som om hon ville förminska vår sons svåra skador och det faktum att det var han som först blivit angripen och att det var psykopaten som börjat bråket. Hon lät psykopatens påstående, att han slagit ner vår son för att rädda en flicka ifrån honom, hänga i luften utan minsta ögonvittne som kunde bekräfta. Flickan som sonen skulle "attackerat" hade inte ett ord att säga om det och åklagaren tystade henne när hon började tala om den dagen. Bovens egen skurkadvokat tog aldrig upp det med flickan, som om hon visste att det skulle visa vilken lögnare hennes psyko-klient var. Det enda vittne de hörde, sonens flickvän, helt bekräftade allt vår son sagt och obekräftade allt psykot sagt. Om nu den här psykopaten var en sån hederlig och ärlig bråkstake, som åklagaren så märkligt fick det till, hur kunde detta då komma sig?  

Änglalik förklädnad!

Faktum var att i slutpläderingen tog INGEN upp den här räddningen, som psykot talat om, utan bara om att man får slå ner folk på stan ifall de råkar säga "din mamma" på höravstånd. Nu motsa det enda vittnet till och med det påståendet, så det blev ett stort magplask av det försvaret. Hade hennes psyko verkligen hört detta, borde hon ju tagit in åtminstone ETT vittne av hans tre-fyra följeslagare som också hört denna svåra förolämpning. Ingen i rätten verkade tycka det var någon förolämpning och som sagt, det fanns inte ett enda vittne till detta som rätten kunde visa fram. Skurkadvokaten hade till och med begärt skadestånd pga förolämpningen "din mamma" så hon borde begripit att hon då måste kunna bevisa att detta uttalats och att det verkligen är en så svår förolämpning, som hon ville göra gällande. Vad jag vet så tycker svennar att "din mamma" är en mycket löjlig förolämpning och om vi tittar på psykot själv blir det ännu löjligare. I hans fall är det fullkomligt löjeväckande att han skulle tycka någonting om hans mamma skulle vara en förolämpning mot honom. Han har själv försökt få sin mamma misstänkt inför socialen som dålig mamma, som inte sköter sina barn. Hur elak kan man vara mot sin egen mamma? Så hur kan någon vettig människa tro att en sån urusel son skulle kunna känna den minsta kränkning av "din mamma"? Han skulle säkerligen inte röra en min om det inte gynnade honom själv vad någon än sa om hans stackars mamma. Självklart var hon inte på rättegången och det var inte hans enda vittnes föräldrar heller, fast flickan bara var 14 år. Hans vittne ville inte berätta mycket, började stamma och påstod sig glömt allting. Så åklagaren började läsa högt ur hennes polisförhör och därmed påminna henne om vad hon BORDE säga. Jag skulle sagt "protest, leder vittnet" om vi inte levt i bananlandet Sverige, där man får ge svaret till vittnena. Ärligen tycker jag att det är ok av en försvarsadvokat att leda en åtalad klient att inte säga fel saker, men när man börjar hjälpa de vittnen som ska hjälpa rätten att avgöra vem som ljuger och vem som talar sanning, eller åtminstone mest sanning, så är det oförsvarligt.

Blont bimbo som trollbinder publiken!

Den lilla tjocka och åtminstone tillsynes väldigt korkade åklagaren verkade mest jobba på övertid på att få psykopaten att se mindre illa ut och med att få min son och hans räddare att se onda ut. Hon till och med sa samma sak som bovens skurkadvokat hade sagt, nämligen att psykopaten och de andra två gossarna var lika goda kålsupare. En fruktansvärt orättvis och ogrundad anklagelse, när psykopaten varit missdådare sen han var 13 år och ingen av de andra pojkarna har en enda prick i deras register. Fast polisen hade gjort sitt bästa att skriva så mycket felaktigheter de kunnat, verkade det som. På ett ställe stod det att min son skolkat mycket i sjuan och åttan, fast det varken är sant eller någon sagt det till dem. De hittade på det för att sonen sagt att han hade haft dåliga betyg då, men jobbat upp dem i nian. På ett ställe verkade det som de försökt leda rätten mot att sonens skador av misshandeln var påverkade av en gammal trafikolycka, för de hade skrivit att han fortfarande hade men av olyckan ett halvår tidigare och det hade aldrig pojken sagt. Hans kompis hade fått sitt vittnesmål helt bakvänt, eftersom polisen använt en tolk och vägrat lyssna på vad pojken egentligen sagt. Han hade ställt sig irriterat upp under förhöret och stampat i golvet och det fick åklagaren till att han då visat hur den stackars psykopaten blev stampad av vår son. Hur än killen försökte rätta poliserna så vägrade de ändra sin tolkning av syftet med stampet. Han hade ringt till polisen och försökt rätta felen i förhöret direkt han märkt det. Hans taskiga svenska utnyttjade både åklagaren och skurkadvokaten till att hjälpa den verkliga våldsmannen. Efter rättegången så berättade vår son att sådär gör hans kompis när han blir frustrerad. Han stampar i golvet. Så troligen hade stampet absolut ingenting med någonting som de pratade om, men killen var smart nog att inse att de aldrig skulle förstå varför han stampade, så han satte ihop det med det han egentligen försökt säga till polisen då. Nämligen att han inte sett vår son skada psykopaten, såsom denne påstod sig "känna på sig" ha gjorts. Efter hans första överfall dagen det stora överfallet skedde, det överfall som kompisen stoppat, hade psykopaten gått runt och frågat folk vem som "sparkat honom" och det hade killen berättat om för polisen. Att det bara var busen själv som talade om "sparkar" och ingen annan. Ingen hade hittat ett enda pålitligt vittne som sett de där sparkarna, fast det var tjockt med människor där.

Höger sida!

Det enda vittne som åklagaren kallat för att hjälpa psykopaten sätta dit hans offer och offrets räddare var "helt säker" på att hon sett sparkar, fast hon samtidigt stod mycket längre bort än mängder av andra vittnen och även stått och skvallrat med en väninna när det hände och inte helt haft fokus på förloppet innan det var över. Det stod folk ivägen och hon hade halvt skymd sikt. Ändå visste hon att slag träffade, men inte var. Hon visste också att killen blivit nerslagen till marken av kompisarna, men inte hur. Hon var "helt säker" på att de sen sparkade honom, men kunde inte säga exakt någonting om var sparkarna träffade eller hur många de var. Antagligen för att vad hon än sa så måste det vara i överensstämning någorlunda med vad hon sagt till polisen och nu hade hon glömt hela sin saga om alla ninja-sparkar hon berättade för dem då. Det vittne som stått precis intill händelsen, men inte på höravstånd, eftersom området är väldigt ljudförorenat, hade sett en hel del mer när det började hetta till och han såg att det blev kritiskt. Inte en spark efter att psykopaten - till synes av en vanlig smäll på höger sida av huvudet - föll till marken av sig själv och kröp ihop i fosterställning. Tjatet om den där fosterställningen var oändlig, som om man bara behöver lägga sig så är man direkt svårt misshandlad. Psykopaten hade själv skrutit om att han var "expert" på hur det känns att bli slagen av olika slag och därför visste med all säkerhet han blivit sparkad och inte slagen av vanliga slag. Han har ju själv bevisat att han sparkar på människor som han redan slagit ner. Ändå tjatar åklagaren om att han la sig i fosterställning som om han var offret. Han la sig så för att han själv sparkar på sina offer och förväntade sig att han nu skulle få sparkar. Sen vet han också att korkade åklagare tror att den som ligger i fosterställning är mycket rädd och offret per automatik. Det där tjatet blev bara löjligt när en amatör som jag fattat hur härdade skurkar utnyttjar systemet och dess tjänare. Att lägga sig i fosterställning kan bara ha fördelar. Sen att psykopaten verkat trilla nästan av sig själv, för när han fick smällen höll han hårt i vår sons högerarm, för att han inte skulle kunna försvara sig när han nu måttade ett nytt slag, som sonens räddare försökte stoppa genom att hugga tag i psykots högerarm. Det var då psykot slängde bak sin högerarm så den slog till sonens kompis och det var då han istället slog till psykot på höger ansiktssida. Gissa vilken sida vittnet säger att psykot landade på? På höger sida. Gissa vilket öra han fick det minimala skrapsåret på? Vänster. Och det är vänster öra han påstår sig dagen innan rättegången varit döv på sen dess. Hur kan det komma sig?

Psykopater med döda ögon!

Varför började jag då prata om det där arvskiftet mitt i alltihopa? Nej, det var inte bara för att prata om döda ögon och hänsynslös känslolöshet. Det var för att när vi ändå var där så fick vi veta hur de två obehagliga syskonen agerat efter vi begärt en oberoende boutredare. De hade båda lämnat in skriftliga yttranden, som antagligen är både välformulerade och övertygande.*) Personligen vill jag helst inte ens veta vilka sjuka saker som de skriver, för hur de än yttrar sig kommer någon form av sjukhet vara involverad. Det är det alltid med de här inte riktigt mänskliga personerna. Jag säger inte riktigt mänskliga, för ondskan är inte riktigt mänsklig. Det är det som är läran av hela de här historierna. Att se ondskan. Den angriper dig när du redan är som längst ner, när något hemskt hänt dig och du behöver kärlek och stöd. Då visar sig vem som är ond och vem som är god av dina vänner och av din familj. Agnar ifrån vetet. Som uttrycket säger så får du veta vem som är din vän när du är på väg neråt. När du är på väg uppåt slickar massor din röv, när saker inte går så bra kommer de flesta av de värsta rövslickarna sparka dig i röven istället. Det är när människor du brukar hjälpa inte längre tycker de behöver din hjälp du får veta om de bara var snyltare och parasiter eller om de var verkliga vänner. Alltför ofta brukar folk bete sig illa efter de utnyttjat någon färdigt. Dessa personer är inte riktigt mänskliga, enligt min övertygelse. Det är personer som överdriver alla sina egna problem för att få empati, men visar aldrig annat än förakt om du har problem. De är de enda jag känner till som tycker att de är hjälpta av såna där "lyckopiller". De hjälper på människor som saknar riktigt utvecklad empati och förmåga att känna ansvar och samvetskval. Dessa piller tar nämligen bort den lilla sista rest av gnagande känsla av dåligt samvete, som brukar vara grunden för problemet från början. Jag har inte mött en människa än som hjälpts av de här pillren, som inte uppvisat ett mångårigt giftigt beteende mot sin omgivning. När du är orättvis och rent ut sagt elak mot andra skapas i de flesta fall en känsla av skuld, och den kan med åren växa till en gnagande ångest och leda till depression. Personer som skilt sig efter att betett sig likgiltigt, okänsligt och ohyfsat mot sin partner blir sen deprimerade, som om de istället för att leva ut sina känslor med sin partner hållit dem inom sig tills de ruttnat där inne. Pillret verkar trolla bort ångesten av misslyckandet att bygga ett förhållande och göra dem kallare och själviskare. Det sägs att dessa piller är rena vansinnet på en psykopat, som förlorar det sista mänskliga med dem.

Piller som förvärrar psykopati!

När vi ändå var där på Tinget så kollade vi alltså hur det gick med vår begäran och får veta att nyligen har systern ringt och förslagit att "vår" advokatbyrå ska ta över boutredningen. Det verkar vara en mycket bra byrå, ialla fall är "vår" advokat fantastisk. Men om hon som kan ljuga sig igenom allting med ansiktet i behåll färgar vår advokats chefs åsikt om oss riskerar det att påverka vår advokat och det pågående rättsfall advokatbyrån redan åtagit sig. Och det är här jag vill ta upp roliga sammanträffanden. För det är just det som det är. Att hon väljer "vår" byrå! Av alla byråer väljer hon just den. Antagligen för att hon inte kunde välja någon som inte hade en filial i Kronoberg och hon var livrädd att Tinget skulle utnämna en av de tre boutredare som finns i Växjö och kontrollfreak som hon är så försöker hon själv styra upp vilken det ska bli och se till att hon har "kontrollen" över honom/henne. Om vi håller tyst och låter byrån ta jobbet så verkar vi taskiga, fast nu har vi redan talat med "vår" advokat om detta. Om vi klagar på att hon som är anledningen till att vi begärt en oberoende boutredare fortfarande är den som styr den här processen genom att ta kontrollen över vilken advokat det blir, så blir vi småaktiga. Det är så såna här varelser vänder på allting. De gör vilka skitsaker som helst mot andra, till och med försöker slå ihjäl dem, sen går de därifrån som självutnämnda offer. Alla som verkligen känner dem äcklas av dem, men nya offer för deras manipulationer tror på dem och försvarar dem innerligen. Det som såna som min syster är kapabla att säga om andra människor är så illistigt giftigt och inlindat i hennes egen spelade känsla, vad det nu än råkar vara som rollen kräver för stunden. Oftast använder hon en lugn, avmätt kyla, som ska tala om för andra att hon är ärlig och balanserad, hur oförrättad hon än blivit av någons påhopp. Jag har sett henne påstå saker om andra och när jag tänker efter har jag ändå aldrig sett eller hört ett enda bevis på att det hon säger hänt. Men hon lyckades nästan alltid få mig att ta hennes parti och tro på henne. Det fast jag egentligen visste vad hon var. Kärleken är blind, sägs det, och ju närmare man stått någon ju mindre vill man se att de jävlas med en.

Psykopater styr världen mot undergång!

Naturligtvis får vi aldrig låta oss skrämmas av de här psykopaterna, lögnarna, manipulatörerna. Allt vi kan göra är att kämpa vidare efter varje slag vi förlorat mot dem. Att lära oss mer och mer om dem tills vi en dag kan besegra dem. Ifall vi inte besegrar dem så kommer världen vi känner att utplånas, dö, förintas, gå under. Varje träd, djur, levande livsform kommer att försvinna ifrån planeten tills det bara är en stor död öken kvar. Det är det som är själva syftet med det här viruset, som infekterat så många människor idag. De flesta, om inte alla, har blivit smittade, men bara en mindre del är svårt infekterade. Hur infekterad en person är kan man bara se när man analyserar vad den är kapabel att göra och mot vem, för att få en egen fördel. Som jag berättade om psykopaten i rättsfallet som försökt sätta dit sin egen mamma, som hämnd för att hon slängt ut honom efter han hotat och betett sig illa mot sina syskon och henne. Eller som min syster som hänsynslöst försökte använda mig som offerlamm i arvskiftet för att hon skulle kunna lura till sig ett hus helt gratis nästan, utöver sin lagliga arvslott. Hur hon gör sak efter sak utan att egentligen fråga sina syskon innan och sen tycker synd om sig själv om någon har problem med hennes beslut. Hur hon manipulerade den första boutredaren, som gjorde bouppteckningen, så att jag aldrig blev kallad till boutredningsmötet och sen lurade i honom att hon skulle skicka ut kopior på bouppteckningen till alla syskonen. Hur hon ensam hade kontakt med en mäklare och vägrade släppa in någon annan, och så vidare. Sen spelade hon offer och låtsades ovetande om att jag flyttat över min fullmakt för banken på en av bröderna, fast vi dels bestämt det i mailkonversation och dels att jag skickat över nya fullmakter åt både henne och den andre brodern, ifall de också ville byta. De hade ju inte opponerat sig när vi "beslutade" detta över mail. Sådär löjliga är såna falska personer. Även den andra brodern körde "visste inte" och "blev inte informerad" lögnen efteråt, så han är samma skrot och korn som hon, fast med lite skruv. Han är mycket mer lik hennes man, som vi numer sett bevis på har samma oförmåga som den här brodern att förstå information, följa logisk tankeföljd och istället skriker och hotar pga fantasifoster den egna hjärnan skapat. 

Kali dansar sin dödsdans!

Det var förstås en hel del personligt, men den här bloggen har en del personliga bloggningar, för det är så jag gillar det. En del av mig vill gärna skriva på engelska igen, hur svårt den än är, för att hela världen ska kunna lättare ta del av en del jag skriver. Psykopater finns överallt och om den officiella siffran på allvarligt diagnoserbara psykopater bara är så låg som 1% av befolkningen, så är den ändå katastrofalt hög. I många familjer så är siffran säkert skyhögt större. Familjer med anlag för såna här störningar. Det läskiga är att även om du inte fötts med en sån här genetisk störning, men utsätts för deras sjuka beteende under lång tid så drabbas du också av symtom. Det vanligaste är att man tror blint på påståenden ifrån de som är mer drabbade av detta syndrom och agerar utifrån vad man hör. På det viset blir man en del av ondskan. Därför är det oerhört viktigt att INTE agera utan att först ha tagit reda på mer. Tyvärr fungerar de flesta, kanske så många som 90%, genom att fullkomligt internalisera den första förklaring de får på någonting och vägrar sen ändra sin uppfattning. Det är denna miss i vår mänskliga uppbyggnad som åklagaren utnyttjade när hon skrev ner fallet. Tack vare alla fel hon inkluderade, saker som blivit tillrättavisade för månader sen, och sen hennes fortsatta vägran att sluta tro på felaktigheterna kan hon ha begått ett rättsövergrepp. Hon kan ha hjälpt en kronisk våldsman och knoppande brottsling att lära sig att det är rätt att döda andra människor. Att det inte gör så mycket och allt man behöver göra är att skylla ifrån sig. Som om han inte redan fått det budskapet tillräckligt många gånger i sitt patetiska liv. Faktum är att det rent etiskt blir hennes fel när nästa människa blir illa tilltygad av den här busen. Den gången kanske inte offret klarar livhanken. Av ren rättvisa tycker man nästan det varit att föredra om hon själv blivit det här offret, eftersom hon då kanske äntligen kan förstå hur det känns att bli utsatt för ett brott. På riktigt och inte i hennes lilla blonda hjärna. Det är först när sånt händer som många får chansen att lära sig och växa som människor. När insikten kan internaliseras att vi måste lyssna på vår intuition och inte låta oss manipuleras av falska låtsaskänslor.

Lögnare försöker lura oss!

Idag är det alldeles för många människor som inte kan se det där lilla hånfulla leendet, som en lögnare så gott som alltid gör när den tror ingen tittar. Jag brukar säga till när jag ser sånt och bara de som vet vad de ska titta efter har möjligen också sett det. Majoriteten såg ingenting, men de kände ett gnagande obehag av att höra lögnen. Något vagt och flummigt, som de som hjälper lögnaren kan vända och vrida så förklaringen fastnar. Hur tokig den än är och hur tvärsemot den där känslan vi hade den än är. Vi måste alltså inte bara lyssna på vår intuition, utan också verkligen ta allt vi hör som förklaring ifrån andra med en nypa salt. Tänka vem som har nytta av vad. När skurkadvokaten försöker göra en lögnare av någon för att den ändrat oviktiga saker i sin historia, som antalet personer eller vilka de var som den var med timmar före händelsen, måste vi se igenom det. Ja, vittnet minns inte bakgrundsbruset längre, efter alla månader, men minns den det VIKTIGA? Skurkadvokater försöker göra minnesförluster av det allra viktigaste som en petitess. Precis som hon i vår familj, som tar på sig att göra allt möjligt utan att vi bett henne, gör. Hon försöker få alla - och lyckas säkert med 90% - att tro att vi skulle in i minsta oviktiga detalj minnas en händelse, men komma ihåg själva kärnan av händelsen, själva epicentrat, helt felaktigt. Alltså att vi minns hur vi stod, vad vi gjorde innan, hur vi gick, vad som sas, men inte vad alla stod och tittade på som om det var det absolut viktigaste i hela rummet. Det som allas blickar var riktade på och som gladde mig så mycket att läsa skulle inte alls vara det som vi säger, utan "något annat". Vad det där andra är kan hon sen inte säga och det är säkert de där 90% nöjda med. Ingen förklaring, ingen förundran över orimligheten i det hon säger. På det hela taget så beter hon sig kusligt likt den där våldsamma psykopaten, som nu alltså lovat att han slutat vara våldsam så det är inga problem längre, för han har också blivit pålitlig nu, för han har skött sig i ett par tre månader inför rättegången. Tyvärr skulle de där 90% vanliga människor höra sånt där och tro på den fabeln, om de först tagit del av åklagarens och polisens halvsanningar. Precis som 90% utan att tveka skulle hellre tro på min systers sagor än alla sanningar i världen jag försöker berätta för dem. Så har det alltid varit. Jag berättar en lång, detaljerad återgivning av en händelse och blir inte trodd, medan hon säger ett par meningslösa, tomma fraser, ser oförstående och oskyldig ut och de flesta tror på henne.

Saker är inte alltid som de ser ut!

Det är den där oförmågan att analysera vad som egentligen sägs, motsägelserna, orimligheterna, dårskaperna, som gynnat de här parasiterna så länge. De har för egen vinning och förlustan härjat i mänskligheten väldigt, väldigt länge. Som jag nämnde tidigare så är antagligen alla drabbade, men många av oss verkar vara immuna och stöter bort dem så småningen. Som ett immunförsvar ska göra. Vi attackeras, blir lite sjuka ett tag, sen frisknar vi till. Andra, väldigt många har jag förstått, har precis tvärtom noll immunförsvar mot viruset och har istället BLIVIT ett med det. Som om varenda spår av sann mänsklighet suddats ut av det. Vad det än är som den här varelsen önskar sig och suktar efter så kommer den att försöka att på alla sätt uppfylla detta önskemål. Ändamålet helgar medlen. De flesta tror jag dock brottas med det här viruset och vet inte ens om att de är drabbade. Alla är drabbade som inte har förmåga att se när någon annan är fullkomligt infesterad av det. Vi ser infestationen på individens handlingar och hur den säger saker av känslomässigt stark natur. Den där känslan av fejkad uppriktighet som bara nästan når fram, det lilla hånfulla leendet efter en strålande föreställning av allvar och ledsenhet. Inte ett självuppmuntrande litet leende, utan ett skadeglatt smil. Lyckan av att ha presterat en så fin föreställning. Men akta dig om du tror att alla gör den missen. En riktigt kall typ kommer att behålla masken ända tills den tror att ingen av betydelse tittar. Man måste nästan spionera på såna människor för att se hurdana de egentligen är. Tänk att fått varit en fluga på min systers vägg när hon och hennes partner planerade att sätta dit mig. Hur han skulle plötsligt hämta en sak åt henne i ett annat hus så hon kunde visa mig avtalet när vi var ensamma och sen lura i mig att jag läst fel och få alla att skriva under ett nytt avtal så det gamla blev ogiltigt. Smart och hänsynslöst, för dels måste de lura mig att jag är korkad eller läst fel, dels lura alla att jag egentligen läst det för väldigt länge sen och bara ljuger om att jag läst det nyligen när systern visade mig det och dels så måste de få alla att bli så arga på mig att de av ren indignation skriver på vad som helst för att sätta mig på plats. Sen får jag leva resten av livet med stigmat av att vara den som "bråkat om arvet", när sanningen är precis tvärtom.

Slagen krigarkvinna!

Ondskan lever på just den här oförmågan hos minst 90% av mänskligheten. För om det är sant att 5% är psykopater och 1% av dessa allvarliga psykon, så blir det kanske bara 5% kvar som kan se dem. Det är förstås väldigt många människor, rent globalt sett. Lika många som de fullständigt infekterade "avatarerna" som inte tycks ha någon riktig själ. Det är när man stirrar länge och väl in i såna ögon som man känner ondskan. Först kanske man bara känner tomheten, men ju längre man tittar så märker man en rent fysisk reaktion. Som om hela ens väsen skriker åt en att fly därifrån. Man blir en "utmanare" när man vägrar rygga undan och springa sin väg och det stör dem. De är vana vid att alla andra vänder bort blicken och låtsas som ingenting hände. De psykstirrar på flit och vilje och med ett syfte. De använder människor som antingen ännu inte blivit lika infekterade och ser upp till dem eller människor som de lyckats hypnotisera och får emotioner ifrån. Men samtidigt hyser de ett djupt liggande förakt mot dessa rövslickare och om de skulle misslyckas så kan de lätt häva ut sin besvikelse över alla de som hjälpt dem. Tacksamhet ifrån hjärtat finns inte. Bara spelad sån och bara om man har ett nytt syfte för dem. Blicken skurken gav sin falskvittnande beundrarinna var en sån där blick av föraktfull besvikelse. Hon svamlade och kunde inte komma på vilken lögn hon skulle berätta längre. Bara åklagaren verkade missa hur meningslöst hennes pladder var. Hans skurkadvokat körde på med sina förvrängningar och överdrifter om den där skadan de hittat månader efter hela händelsen och sen underdrifter av det verkliga brottsoffrets verkliga skador, vilket blev gräsligt och oaptitligt med tanke på verkligheten. Skurken hade satt på sig svarta byxor och vit skjorta, som de alltid gör, för de tror man ska se ut som en kyrkgosse när man står inför rätta, skurkarna. De andra pojkarna hade sina vanliga kläder och såg naturliga och bra ut precis så. Skurkvittnet viftade nervöst med hela håret, om och om igen, flinade och stammade och såg generad ut i sin förvirring ju fler frågor hon fick hon inte hade en aning om längre. Flickvännen satt där lugnt och talade sakligt och detaljerat om allt hon sett. En killkompis vittnade och sa allt han sett, utan att svamla en massa. Det var allt och trots att det måste funnits 8-10 fler identifierade vittnen så hade inte polisen hört fler än två till och en av dem brydde de sig inte om att kalla och en annan fick de inte kontakt med.

Modig flickvän utan tvekan!

Det fanns dock en detalj som skurkens vittne hade vittnat väldigt tydligt och detaljerat om och det var det sista överfallet, som kompisen inte hann stoppa. Den stora feta sparken, som hon stolt berättar att hennes "vän" ger till min son. Hon har också berättat att hon "haft en grej" med min son. Med det kanske hon menar att hon stött på honom och sen har han nobbat henne? Hur vet man vad nån menar som säger så och han svär att han aldrig haft "något" med henne? "Hell knows no fury like a woman scorned". Innan den där sparken var han mycket söt och även om hans flickvän fortfarande tycker han är mycket sötare än alla andra pojkar, så tycker säkert många han är mindre söt. Faktiskt kunde man se på 14-åringens ansikte att hon var störd över att titta på sonen. Kanske såg hon hur skadad han var och insåg att det var hennes fel? Hon som ljugit ihop en massa om att han var skyldig henne pengar. Han säger att det är han inte och att han aldrig tagit emot pengar av henne. Hon säger att hon har fruktansvärt dåligt minne. Hon erkänner alltså, indirekt, att hon kan ha helt fel angående de där pengarna. Sen berättar hon att hon också "haft en grej" med vittnet som rätten inte får tag på. Han skulle vittnat över telefonlina, men allting blir försenat och han är inte där när rätten till slut ringer upp. Även den pojken skulle boven tydligen också pryla av någon anledning, har jag redan långt innan dess fått reda på av sonen. Så ska den här skurken slå alla som haft en "grej" med den här flickan och varför isåfall? När hon tittar på psykot i rättsalen ser man den där hoppfulla blicken som en flicka "in love" har. Har jag skött mig? Tycker du fortfarande om mig? Ändå säger hon aldrig att hon "haft en grej" med honom. Hon säger att hon känt honom i bara sex månader. Det betyder att när allt det här hände hade hon känt honom i två månader. Hon verkar ändå vara kompis med hans sk ex-flickvän för de är båda med honom när alla de här händelserna utspelas. Hur längesen den där andra flickan blev ett ex sägs ingenting om. Hur länge han var ihop med henne nämns inte. Strax efter misshandeln så försvinner han ifrån stan, så om hon hoppats på någon "grej" med honom försvinner det. Han ser dessutom helt ointresserad ut, precis som han ser ut under hela rättegången var man än ser honom. Tom som en skugga av en låtsad människa. Spelar artig och belevad, men bara emot främlingar. Mot mannen han har med sig är han likgiltig och jag ser dem knappt säga ett ord till varandra. Han är säkert från hemmet han bor.

Ondskans tomma mask!

Hur det än går med det här så är fortfarande sonens advokat hans advokat och därför är så länge han behöver hennes hjälp hennes arbetsgivare, advokatbyrån, hans advokatbyrå. Tills vi vet om det går att operera hans ansikte lite bättre eller om några ytterligare anspråk ska göras så är de det. Och i och med att det kan ta ett bra långt tag sånt här så kallar jag hela den där byrån för "vår advokatbyrå", även om vi inte kan alls göra anspråk på den. Att de samtidigt skulle ha kontakt med de som vi har en arvstvist med skulle vara synnerligen olämpligt för alla inblandade. Ingen kan veta var lojaliteten skulle ligga eller hur snacket skulle gå. Om hon lindar vår advokats chef runt sitt finger vad skulle det innebära? Det är så man kan förstöra goda människors goda arbete. En gång hade jag kontakt med en kille "Anders" på miljökontoret, som lovade mig guld och gröna skogar. Han ville helt klart göra sitt jobb. Sen plötsligt fick han order ifrån sin chef att skita i det och göra ett skitjobb. Han lydde och än idag har saken inte åtgärdats och om det fortfarande finns risker eller inte är svårt för mig att avgöra. Men han gjorde inte en enda sak han sa, fast han låtit så snäll och trevlig först. Så snart som Anticimex snörpte ballarna på hans chef så var det kört. När de gjorde det kan ha varit långt innan mitt lilla samtal med Anders, men effekten var att han gjorde en helomvändning och vände sig emot mig. Plötsligt blev jag "the bad guy", som bara tipsat om en felaktigt utplacerad giftig substans. Något som Anders först medgivit varit felaktigt och lovat att se till bli riktigt placerat. Efter hans chefs åthutning ändrade Anders på en enda sak - ett anslag som saknades på utsidan av byggnaden sattes upp. Det var allt. Fast han påstod sen att det suttit där hela tiden, trots att jag skickat honom fotobevis på att så inte är fallet - före han satte dit det. Det för att man enligt lag är skyldig att varna om giftet och där satt ingenting - bevisligen. Sen skrev han in mitt namn och adress i ett protokoll, fast han lovat att inte göra det, för jag hade bara tipsat honom och ville inte lämna in någon formell anmälan eller nått. Dvs han hängde ut mig och skrev en massa osanningar i protokollet och sen när jag vägrade skriva under skitsnacket så skickade de polisen att försöka tvinga mig skriva på. Ingen människa är skyldig att skriva på någonting mot ens vilja. Skriv aldrig på något du inte själv vill hur mobbarna och psykopaterna än försöker tvinga dig!

Svart magi och hokus pokus!

Mer om den historien om giftet finns i början av den här bloggen. Det står om det på många ställen på min websajt också för det var ett sånt ruttet övergrepp ifrån kommun att vända ett litet tips från just det till en ren attack och förtal om mig som person. Jag fick till och med ett fruktansvärt oförskämt mail ifrån nån på kommun, som verkade tro att hon talade med Anders, så jag förstod att han ursäktade sitt svek med att förtala mig. Antagligen är Anders själv psykopat, för han vände så skamlöst kappan efter vinden och gav sig på mig med allt han hade. Från att ha varit stöttande och förstående, som psykopater ofta är i början, blev han minst sagt konstig. "Never a straight answer". Han gjorde allting tvärtom mot vad han lovat och tvärtom vad jag bett honom. Jag sa tydligt ifrån att jag inte ville vara inblandad i ärendet och han lovade att jag skulle få chansen att avböja om det blev aktuellt. Något sånt hände aldrig. Jag hörde aldrig av honom förrän jag en dag, långt senare, fick ett färdigt protokoll fullt med felaktigheter. De bevis jag erbjudit kopiera och skicka in ifall det skulle bli ett ärende, som jag kunde vara intresserad av, ville han inte ha så då var jag ju tekniskt sett inte involverad och borde inte tagits upp. Att någon saknar en varningskylt på sin port om ett gift i byggnaden eller att porten är trasig så att vem som helst kan gå in och ut genom springan är inte skäl att hänga ut någon. Hade jag vetat vem som ägde fastigheten hade jag kunnat klagat direkt, men det visste jag inte. Jag klagade ju inte för att vara en elak bitch, utan för att det bor barn och djur precis intill den där byggnaden, som kan få för sig att gå in och bli förgiftade. Vilket hände med vår ena katt och det hade jag bevis för, men han ville inte ha det och ljög i protokollet som om katten aldrig blivit förgiftad och som om det inte kostat oss 6 000 kr att avgifta henne mot just det giftet som låg bakom den öppna porten, som saknade varning till oss som bodde där att någon lagt ut det här giftet. Dessutom kunde de satt upp en varning över våra brevlådor, där det är en anslagstavla, eller lagt en liten lapp i varje brevlåda. Det hade kostat dem några ören, men när Anticimex kan kosta oss 6 000 kr utan att behöva ersätta oss eller bry sig, varför ska de bry sig om att varna? Slutsatsen blev att Anticimex har miljökontoret i sin ficka. Jag har själv arbetat på kommun och miljökontoret brukar ha ett tätt samarbete med en firma av det slaget. Jag forskade och så var även fallet här i Växjö. De har samarbetat sen långt innan firman här hette Anticimex. Det är såna här intressekonflikter som gör att man måste se upp med om ens beräknande hänsynslösa syster börjar manipulera med chefen till den advokat som ska skydda ens sons rättigheter. Tänk om hon valt den byrån just av den anledningen? Tänk om det inte är ett konstigt sammanträffande alls? Usch, vilket paranoia den bruden kan ge en...

Panikslagen av paranoia!

Nu får det vara sluttänkt på skurkadvokater och skurkiga advokattjusare eller annat skurkigt för den här gången. Det är ett långt arbete att lära mänskligheten se det här viruset och det är inte vunnit på en eftermiddag. Men ska det finnas liv på jorden, blomstrande öknar, överflöd av mat och all hunger, alla krig och så mycket mer ont förvisas till mardrömmarnas land, så måste vi lära oss se de som gör ont för vad de är. De är människor som inte bryr sig om andras liv, väl och ve. De bryr sig inte ens om sina egna mammor. Förra sommaren, ungefär vid den här tiden, stod min syster och höll tal. Hon sa till alla att hon såg mig som sin mamma. Och sen använde hon mig som offerlamm i hennes lilla husbus. Vem kan göra något sånt utan ånger? Utan att spy av äckel över vad den just gjort? Utan att låta sig hindras från att glatt leva i sus och dus? Vem kan göra något så vidrigt? 90% tror att det är omöjligt att göra något sånt, men är det? Hon har ju gjort det och jag har ett vittne, men som sagt, 90% bryr sig inte om ett vittne. De bryr sig inte om två vittnen. De bryr sig bara om vad de tycker är "troligt" och inga bevis eller vittnen i världen kan ändra deras förutfattade mening. En mening som har mer med vad de är rädda för än vad som är verkligt att göra. Och de är rädda för att ha tagit parti för det onda. Så de tar antingen parti emot sanningssägaren, eller står de och vacklar. Vägrar välja sida. Mellanvarma.

Du har valet att rädda jorden eller inte!

Allt ovan skrev jag 2/8, två dagar efter rättegången. Det nedan skrev jag idag:
*) Fick utskickat vad syskonen skickat till Tingsrätten strax efter rättgången. Systern hade sinnrikt och manipulativt insinuerat att "någon" brutit mot vår överenskommelse och låtit sin respektive blanda sig i arvsskiftet. Denne "någon" är i verkligheten hon själv, men det är såhär hon och såna som hon opererar - genom projektion. Broderns brev var däremot rakt på sak utpekande min man som den som gjort allt systerns man gjort. Svart på vitt rent förtal och rena lögner. Hennes man ringde och sa till min man att "ta itu med mig", efter jag uppdagat ett rent bokföringsfel hans fru gjort och som hon då redan ERKÄNT att hon gjort. Han kallade mig saker som visade att han ansåg mig: 1) girig och 2) lögnaktig. Inte särskilt mycket att "hålla sig utanför" arvsskiftet alltså och väldigt KRÄNKANDE. Jag blev så sårad och ledsen över hur elaka saker han sa om mig att jag först bröt ihop i tårar, sen skrev jag en dikt, spelade in den och la upp den på internet: Sanningen & Lögnen. De här typerna skrattar väl åt min löjliga "känslosamhet". Det gör de samvetslösa, empatibefriade KALLA varelserna. De jag kallar de "omänskliga". Deras tid har nu börjat gå mot sitt slut och vi - jag och alla andra riktiga människor - kommer snart att ta över jorden. Hon behöver oss och hon älskar oss. Hon har kallat alla riktiga människor i flera år nu. De som tror att hon tänker behålla parasiterna har fel. Jag var själv länge väldigt ledsen över det här budskapet ifrån henne, men jag vet nu att det är nödvändigt. Antingen det eller försvinner allt och alla och hela jorden dör. En sak till förresten som systerns respektive gjorde, som brodern påstod min make gjort, var att hota andra personer. Han hotade nämligen mig med att polisanmäla mig - han till och med skrev att det var ett FAKTUM att han skulle anmäla mig. Det för att jag svurit en helig ED på att jag läst avtalet och hade ett vittne på att jag läst det.

En helig ED svärs på det viktigaste!

En sak till brodern påstod till domstolen var att min man förbjudit våra barn att ha kontakt med sin mormor. Det har han aldrig gjort, förstås, utan skrev henne ETT mail efter hon förolämpat mig på min födelsedag i ett mail med att kalla mig en "falskvittnare", dvs hon trodde inte på min ed. I mailet påminde han henne VEM som alltid stöttat henne och varit snäll mot henne och att hon alltid ändå tog parti emot MIG. Att skriva något så elakt på någons födelsedag är bara för elakt och därför skrev han mailet, på min uppmaning, och han skrev att pga hennes eget beteende VILLE ingen här ha kontakt med henne. Vilka detta "ingen" innebar får hon väl själv ta reda på, men han avsåg givetvis sig själv och mig, som bett honom skriva mailet. Han har inte skrivit eller sagt något annat än det mailet, och om du frågar mig var det alldeles för SNÄLLT med tanke på vad hon och hennes älsklingar gjort mot mig. Hon tog parti FÖR sin andra svärson, trots att hon visste att han hotade polisanmäla mig. Avsikten med mailet jag fick på min födelsedag måste varit att göra mig mycket ledsen. Hon kunde skrivit under de 6-7 veckor som gått sen hon blev inblandad i arvsskiftet, av den broder som påstod att det var JAG som dragit in utomstående i skiftet. Ändå väntar hon till min födelsedag och skriver ett så känslokallt och förlöjligande mail hon bara kan för att få mig att känna mig riktigt värdelös och löjlig, såsom hon brukar göra när hon är efter att krossa min själ. Att välja just att höra av sig med såna anklagelser på någons födelsedag gör det VÄRRE och det är därför hon gör sånt. Jag har många historier med sånt här, som var och en för sig kan verka obetydliga och en "tillfällighet", men tillsammans ser man ett mönster och ondskan bakom handlingarna. De är så systematiska och grymma att enda förklaringen blir att hon har gjort sånt här i hela mitt liv för att knäcka mig och bryta ner mig. Hon gjorde det konstant under hela min uppväxt, när jag fortfarande hade en "gnista" som behövde släckas.

Den medfödda gnistan!

Hon var en mycket elak mamma och de som säger något annat ljuger. Min blogg "Min elaka mamma" kommer såsmåningom att komma ut, men det är en extra svår blogg. Vi vill alla älska våra mammor, men vissa mammor förtjänar ingen kärlek. De dödar all kärlek vi ger dem och spottar på den. De kommer aldrig älska sina barn, inte ens de som de "beundrar" (min syster) eller de som de "avgudar" (min andre bror). De kan inte älska något barn eller barnbarn eller barnbarnsbarn eller någon annan heller. De har bara kärlek för en person i sina tomma, ihåliga liv och det är kärleken till sig själva. Såna mammor tror att ohejdad, hysterisk passion är "kärlek", fast det är bara SEX. De kan inte se skillnad på det och kärlek, för de har aldrig lärt sig vad kärlek är. Den mamma som passerat den höga åldern av 80 år och ännu inte förstått det här elimentära om kärleken, kommer aldrig förstå det. Tyvärr tar 90% parti för mamma i alla situationer, för hon spelar en oskyldig självuppoffrande stackars kvinna. Hon är allt annat än det, men för att förstå måste du nästan själv drabbats av hennes lögner och projiceringar. Idag skäms jag för allt skitsnack jag trott på, som hon sagt om andra människor. Det var med största sannolikhet rena lögner, alltihop. För allt hon säger om mig och min man är lögner. Fullkomliga lögner och förtal. De som känner oss vet om det och har slutat tala med henne efter hon spritt det här till dem. Dessa människor har blivit äcklade över vad hon sagt. Hon har sagt MYCKET sjuka saker om andra i sitt liv. Så sjuka saker att 90% inte skulle tro på mig om jag berättade det. Sammalunda skulle inte 90% tro på de sjuka saker min syster har gjort, om jag berättade om det för dem. De skulle tro att jag ljög, för att jag är just så rubbad och underlig som de här kvinnorna säger att jag är. Tyvärr är det så.

Ondskan finns INTE bara i sagornas värld!

Det är en del av mänsklighetens stora PRÖVNING. Att våga se dem för vad de är och våga se sanningen. Att våga lära oss att de vi beundrat och sett upp till är tomma skal, som saknar substans. Kändisar, politiker och massor av människor, som egentligen är något helt annat. Kungligheter, påvar och andra "heliga" figurer. Det är dags att sluta "tro" och börja VETA nu. Vi måste se bakom vår blinda kärlek till dessa varelser, se vilka de egentligen är och sluta ge till dem det de inte förtjänat. Att älska dessa är som att hälla vatten i trasiga hinkar. Vi slösar vårt vatten. Dessa varelser har levt på vår kärlek väldigt länge nu och snyltat på vår kontakt med KÄLLAN. De kräver ovillkorlig kärlek, blind kärlek, och anklagar alla som vägrar älska dem för kärlekslöshet. (Har tagit ner min sida tillfälligt för att undvika fler projiceringar av allt jag gör)

Tillägg 18/11-13: La tillbaka min websida bara ett par veckor efter jag gjorde ovan tillägg, så den är tillbaka ifall du vill hälsa på! Har också lagt tillbaka allt annat för man ska inte låta sig skrämmas av människor som försöker göra en illa. Vill de såra en hittar de alltid någon annan väg hur man än försöker undvika dem och lögnare ljuger alltid att man gjort elaka saker man aldrig gjort. Det är därför de kan komma undan med sina elakheter, för när man avslöjar dem framstår man som såna där "lika goda kålsupare" som den fjantiga assistentåklagaren Granat kallade pojkarna, när de försökte stoppa våldsmannen Ingmarsons attacker. Domslutet är fullt av felaktigheter, som helt klart avviker ifrån de inspelade förhören jag lyssnade på. I förhören framgår det tydligt vem som började fajtas, vem som är en kronisk lögnare och vem som grep in för att stoppa Ingmarsons nya attack på min son. Men i domslutet står en helt annan saga om vem som gjorde vad. En berättelse som alltså inte stöds av någon annan än Ingmarson och hans assistentåklagare. Jag skriver "hans" för hon var så otroligt jävig i sitt beteende - fnyste åt fotona på vår sons allvarliga skador och hyllade Ingmarsons osynliga små blåmärken som oerhörda. Fast ingen såg ett skit! Som tur var trodde dock inte rätten lika mycket på Ingmarsons skojaradvokat Almström från Markaryd. Hon var bara FÖR mycket för dem.

Don't love one, don't love two, but love the one that's in love with you....

När folk slutar tro ett skit på bevisliga skojare och lögnare och börjar se vem som blir lurad och attackerad kan vi äntligen få den där världen jag ville skapa när jag kom hit till den här genuina skithålan. Det är möjligt, men inte utan att människan vill det. Vill ni människor lura era systrar och systerbarn för att tjäna en extra hacka och kanske lura er mamma att skriva ut systern ur sitt arv, eller vad folk idag håller på med åt höger och vänster, ja, då får ni en sån här skitvärld för evigt. En värld där allting DÖR. Så den kommer inte vara så länge till. Det är väl det enda bra med den världen alla lurendrejare och lögnare skapar - att den snart ändå dör ut då den bygger på att skada alla andra för egen vinning och vi sitter alla ihop på det här klotet så det är en DUM idé. God natt och sov gott!

Tillägg 13/12-14: Efter att ha väntat sen ifjol på skojaren Ingmarsson och hans skojaradvokat så har deras fall lagts ner då allt var grundat på ett bedrägeri. Ingmarsson hade ljugit ihop alltihop om sin "dövhet", som han påstod sig fått från slagsmålet. Han hade ingen hörselskada överhuvudtaget och hade aldrig haft det. Allt var fantasier från en kronisk lögnhalsig psykopat. Trots att rätten och alla advokater visste om att han var en kronisk lögnare och psykopat så låter de ändå dessa ondskans tjänare tortera andra människor med påhitt utan minsta bevis i 1½ år, innan de till slut tar reda på om det finns minsta bevis för det som påstås. För även om han nu bevisligen hittat på alltihop så finns inga rättsliga följder för honom. Egentligen borde han åtalas för bedrägeriet och för den psykiska tortyr han åsamkat de två RIKTIGA offren. Han som han tänkte misshandla och den som försökte stoppa honom. Ja, sen gick ju han som stoppade Ingmarsson iväg efter han fått löfte från lögnaren att han inte skulle misshandla min son. Och då så bröt förstås lögnhalsen sitt löfte och sparkade ner min grabb! En lögnare rakt igenom och ändå tror folk på honom om och om igen. Inte ett ljud över den personens läppar borde en människa fästa minsta vikt vid, hur trovärdig och övertygande han än låter. Lögnare ljuger för att folk envisas att fortsätta tro på dem och de skrattar tyst åt alla "idioter" som tror dem. Sluta tro på lögnare.

Queen Angelica - Fairyland Poetry